Att höra gud...

6e74c4966ebb34a55c94378e86603884.png

Ibland skrämmer mänskligheten mig.


Hur du vet hur folk upplever dig...

Jag har ju nästan typ flyttat in (plus minus ett antal veckor). Så då är det självklart att man har en inflyttningsfest.

Nåväl. På inflyttningsfester får man presenter. Får mig förresten att vilja ha inflyttningsfest varje månad. Aja, vi går vidare. Beroende på dessa olika presenter så kan man ju se vilken bild folk får av en.

Mycket flaskor med vin fick vi, och lite champagne. Tydligen så är vi halvt fyllon i detta hushåll.

Hembakade kakor. Som studenter har vi inte råd med mjöl och vatten.

Choklad. Vi är så underbart söta att givaren bara ville spä på det ;)

Sen ett antal presenter som jag föredrar att inte nämna såhär på en publik plats.

Sist men inte minst denna:

 

Är inte riktigt säker på hur jag ska tolka att det nu finns en uppblåsbar späckhuggare i vårt hem. Tror jag kan leda detta till den fascination av uppblåsbara djur som finns i detta hushåll visserligen... Men vad säger det om oss egentligen?


Mindre lagliga är vi allihopa, allihopa...

Nyligen ringde någon från Kiruna till en kär vän till mig.

Sara från Kiruna: Hej det är Sara från Kiruna.
Kompisen: Hej
Sara från Kiruna: Jag undrar om ni har tv hemma?
Kompisen: Inte direkt.
Sara från Kiruna: Inte direkt?
Kompisen: eller alltså... Nej vi har inte tv.
Sara från Kiruna: Det var ovanligt...
Kompisen: Alltså vi har 100 fiber. Vi laddar ner istället.


Självklart är det inte personen i filmen som har skrivit brevet och alla namn är anonymiserade. ;P

Hur man än vrider och vänder så är vi alla olagliga här i världen. Detta poängterade Sara från Kiruna vänligt men bestämt. Det står i lagen att man ska betala, sa hon.


Skrikfestivalen

jag har varit borta ett tag. Förklaring: plugg och Stockholm.

Pluggandet ska vi inte ens gå in på. Väldigt tråkigt. Vi går helt enkelt vidare till Stockholm.

Spenderat helgen i hufvustaden och gått på... Melodifestivalen.

Det har varit rosa glitter och fluff. Min enda legitima orsak till detta är... öhm... jag har en brorsdotter som ville gå och jag fick en biljett i födelsedagspresent.

Annars är Melodifestivalen inget för mig. Varje år "röstar" svenska folket fram någon som ändå inte kommer att vinna Europas röster.

För att citera min far: varför kallar de det för Melodifestivalen? Allt jag hör är skrik. Pernilla Wahlgren hade varit mycket bättre om hon bara sjöng istället för att skrika. Ola är den enda värdiga vinnare, han har i alla fall Melodi.

Det skrämmande här är att min pappa höll på Ola, precis som en tredjedel av alla småtjejer i Globen (de sista två tredjedelarna höll på snygg-Erik och carolafläkts-Darin)

Jag tänker lägga detta bakom mig och skämmas för att jag ens kunnat skriva om detta...

Im back

Jag vet. Jag suger på att uppdatera. men det har varit mycket nu... Öhm... Eh... skola och flytt och... och... och... Ja, det har bara varit mycket. Drop it.

Eftersom det ändå blev lite requests på att få se hur vardagsrummet ser ut nu när vi har packat upp så kan jag härmed visa er :)

Och ja, det är uppblåsbara djur ni ser i hörnet.



Lundabo ftw!

-faf52142ed6d7682b608e0a42acd1cc.png

Allt ser mycket mer ut när man ställer in det i ett nytt rum


Varför evisas jag

295aa601efbb4a86e61f2b45b3f2d471.png

Varför samlar man på sig så jäkla mycket? Bah. Flyttar på lördag och inte ens hälften ligger i lådor. Haha. Kommer bli fina nätter framöver. Varför envisas jag med att flytta vartannat år?


dagens undgom

0-74c21ce124d940d5013047a8cceee402.png

Världens största snöhög och ingen har byggt en grotta. Vad är det för fel på dagens ungdom?


Campus Hbg

4fc025ac2de17f7806ea0736ef67c152.png

Campus Hbg
Förtydligande om ni inte ser texten under: ska man bajsa i papperskorgen då? Haha. Vet inte vad jag ska säga.


förkyld

Jag är förkyld. Med förkylning följer oftast vissa symptom. Typ täppt näsa. Bot? Apoteket och nässpray.


Så, jag springer ut och köper nässpray. Nässprayen ska funka mot nästäppa och rinnsnuva.


Bipacksedeln tar självklart upp biverkningar. Förutom typ en lista på 80 biverkningar så finns det två jag förvånas över.

Biverkningar som kan uppkomma av nässpray mot nästäppa och rinnsnuva: nästäppa och rinnsnuva!


via Teckomatorp

Jag har bott i Skåne i snart fyra år. Vissa saker lär man sig redan från början.

En av dessa saker är att aldrig åka Pågatåg mellan Lund och Helsingborg via Teckomatorp. Simpelt sett så är Teckomatorp platsen som alla gudar glömt. I Teckomatorp dödar män sina fruar och gömmer dem i oljetanken. I Teckomatorp har alla för många fingrar. Hade det skett en zombie apocalyps så hade den startat i Teckomatorp.

Ni fattar poängen: undvik Teckometorp till varje pris.

Men ibland tvingas man uppleva saker som man försöker undvika. Man tvingas resa genom Teckomatorp.

Tänk detta scenario framför er: Söndagkväll. Malmö. Inte mycket folk ute. Jag och Tulips. Längst bak i Pågatåget. Allt är lugnt och fint. Okej, jag asgarvar visserligen åt några fjortisar. Men de tog det bra och accepterade situationen.

Vi ankommer till Stället. Teckomatorp station. Människor kliver av tåget. Jag har redan nu registrerat en person som skulle kunna bli jobbig. Kom ihåg Anna, få Aldrig ögonkontakt. För det är det som skapar problem.

Damn! Ögonkontakt.

Denna person kommer över. Kille. Jag inser att redan när han sätter sig ner så kommer jag asgarva innan vi är framme i Helsingborg. Han sätter sig snett framför Tulips och tittar på oss. Killens kompis sätter sig på andra sidan gången. Han bryter lite, pratar även rumänska med sin kompis.

Killen: Ursäkta, har vi kommit till Tågarp?
Tulips: Nae, det är inte fören om en stund.
Killen: Valentin. Hur gamla är ni?
Han skakar hand med Tulips och jag bara tänker "oh hjälp, detta kommer inte sluta bra"
Tulips: Filip, 20.
Killen skakar hand med mig.
Jag: Anna, 22.
Valentin: 21?
Jag: Nej, 22
.
Jag kan se att han har problem med det faktum att en tjej på 22 dejtar en kille på 20. Under resten av samtalet tittar han inte på mig en enda gång. Dock har han handen på Tulips lår relativit ofta.

Snart tar han fram sin plånbok.
Killen: Vet du vad detta är, kompis?
Smeker sig i ansiktet med ett antal sedlar.
Tulips: Öhm...
Killen: Dollar. Och jag har inte bara det, kompis. Jag har andra också. Och på kort, broschan. Tusen. Inte ett tusen, utan tio tusen. Du vet kompis, man måste ta hand om tjejerna. Bjuda när man är ute. Du vet jag bjuder mina tjejkompisar när vi är ute. McDonalds. Bio. Och sen dansar jag med dom i sängen. Är det din tjej?

Tulips: Ja.
Killen: Du får ta hand om henne broschan. Du vet, dansa med henne. Bjuda henne.

Här börjar jag bli lite orolig. Vad vill egentligen denna kille, och hur kommer han att reagera när jag asgarvar.
Killen: Alltså, kompis. Jag dansar med många tjejer. De gillar mig vet du broschan. Hur jag dansar i sängen. Men jag har sagt om jag ska ha en fru och jag ska ut och göra mina grejer så ska hon vara hemma. Jag ska säga till henne att när jag kommer hem ska det finnas mat på bordet, gjort av dina händer.

Här någonstans börjar jag fundera på om jag ska ta och säga att jag är den som ska dra hem cashen, medan Tulips ska vara hemma med våra framtida barn. Dock inser jag att denna killes huvud nog skulle implodera av detta påstående, eftersom han tittar på mig, när jag yttrat mig, som om jag bara borde sitta tyst och inte prata i männens närvaro. Vi börjar dock närma oss Tågarp. Tack gode gud känner jag. Under hela tiden har han tagit på Tulips och så fint påpekat att man måste ha pengar och kunna dansa i sängen för att få tjejer. Han ställer sig även upp mitt under resan och dansar lite, för att visa hur man ska dansa med tjejer. Och hälsar även artigt med alla andra i vagnen. Alla killar i vagnen det vill säga...

Killen: Kompis, det är din tjej.
Tulips: Ja.
Killen: Broschan, jag känner att hon har ett hjärta av guld. Jag tittar inte ens på henne, jag känner det. Jag tittar verkligen inte på henne.

Och nej... Han tittar verkligen inte på mig. Jag är bara en prydnad, längst in på ett säte ombord ett Pågatåg.
Killen: Du måste ta hand om henne. Hon har ett hjärta av guld broschan. Jag känner det, kompis.
Tåget rullar in på Tågarp station och jag bara känner Äntligen!
Killen: Hoppas du dansar med henne i 300 timmar i sängen, broschan.
Tulips: I sträck menar du? Blir inte det jobbigt?
Killen: Kompis.


Killen kliver av och jag biter mig i läppen. Begraver ansiktet i Tulips tjocka dunjacka för att trycka tillbaka det asgarv som bubblar i mig.

Jag: Broschan, du måste ta hand om mig, kompis! Jag har ett hjärta av guld.

Dagens lärdom: Få aldrig ögonkontakt med någon på tåget utanför Teckomatorp.



Nördkoma ftw!

0-6717d886352f94d5b61a06980704818b.png

Nördkoma ftw!


trettioförsta december tjugohundranio

 

 

Jag: Inser du att det är tio år sedan milleniumskiftet?

L: Ja, vi kommer alla att dö snart.

 

 

Ännu ett år har alltså gått. Jag har blivit äldre, men som vissa så snällt påpekar så består 90 % av min hjärna av en omogen barnrumpa. Men det sägs ju att människan använder 10 % av sin hjärnkapacitet.

 

Tro mig, ni vill inte spendera en dag i min hjärna i alla fall.

 

 

Men innan jag släpper 2009 vill jag bara tacka det året för att det fyllde mitt liv med kondomfamiljer, nörderi och skrattattacker. I en spännande röra. Slänger man även in lite morbia konversationer och idioti så kan jag bara säga hell yeah. Men nu pratar vi inte mer om det...

 

 

Ah, vafan. Några nyårslöften måste man ju ha, eller hur?

 

Kära tvåtusentio, jag lovar att... 

Bli vuxnare...

Sluta skämta om saker som folk tar illa upp för...

Bli mer Darth Vaderkåt

Nafsa öron oftare

Bli mer galen

Hoppa fallskärm

Krama en clown

 

Kära tvåtusentio, jag lovar att inte lova något helt enkelt.

 




Happy new year and now, fuck off!

 


Att dejta en nörd








Någon sorts diskussion om hur dumma människor kan vara och jag ger ett exempel på idiot.

Tulips: Det är fan dummare än Pi
Jag: ...

Utläggning om varför Pi är dumt. Jag fattar nog fortfarande inte riktigt. Ibland känner jag mig dum... Haha

Men tjena

Det finns många sätt att avsluta att samtal på:

Hejs svejs grus och grejs.
Tja då.
Chipp o haj o välkommen till hajk
Burn in hell infidel
Puss hej

Ja, listan kan nästan göras oändlig. Dock vill jag lägga till ett bidrag i denna lilla lista.


Jag: bla bla bla bla bla (pratar om något som jag inte har koll på längre, förmodligen något viktigt)
L: Måste lägga på. Jag är hemma nu, ska ta av mig kläderna och sen måste jag beställa ett uppblåsbart får.


Det läskiga med detta är att jag hoppas att det införskaffas ett uppblåsbart får som kan umgås med den uppblåsbara grisen som jag fått i julklapp en gång (av ovannämnda L självklart).

Men samtidigt hoppas jag innerligt att fåret är snyggare än detta:


Den har fan inte ens en knorr, bara en boll... Dessutom är det en broilergris. Minst.


livets djupa frågor


Om man går ut i skogen och drar hem ett dött träd, svarvar det till en gris och har sex med den.

Klassas det som necrofili-dendrofiliskt tidelag?

Vibrerande verktyg för kvinnor

Kan ju inte pinka mitt namn i snön så det får bli så här



Ibland är jag verkligen som en man. Så fort man sätter ett verktyg som brummar lite i min hand så blir jag glad.

Eftersom jag vaknade så tidigt i morse så tvingade självklart min käre fader ut mig för att skotta snö. Jag kan lova att det inte är så roligt som det låter, även om man med hjälp av lite kreativitet kan göra det roligare.

Nåväl, efter att ha skottat halva alltet så säger fadrenet att vi ska in till stan. Och till min förtjusning berättar han att vi ska in och hämta en snöslunga.

Det första tanken som har in i mitt huvud är såklart: woho, detta betyder att jag får leka med en maskin!
Tanke nummer två är att jag slipper skotta igen. Båda är orsaker till firande må jag säga.

Jag inser att inte bara män utan även kvinnor uppskattar vissa vibrerande saker som brummar. Men i detta fallet så handlar det om en maskin som gör allt så mycket lättare. Jag slipper hitta på ursäkter för att inte skotta och jag får leka.

Hela maskinen är egentligen en stor snökastare. Inser ni hur kul man kan ha med den egentligen? Tänk på potentialen.

Hur låter en brustig älg?

 

Kvällens julklappsbyte med Norrköpingsfolket kröntes av två filmer.

Frostbiten, som handlar om vampyrpiller i norrland och blod i snö

samt

 

The barbarians.

Denna episka fantasykomedi handlar om ett kringvandrande folk som har gett bort sitt land och sin rikedom för att få en magisk rubin som ger dem... musik. Drottningen, som blir kidnappad av en ondskefull man som vill ha... musiken..., har rubinen i sin navel. Nåväl, när den ondskefulla mannen för bort drottningen för han även bort två tvillingpojkar. Dessa växer upp i ett arbetsläger till två ståtliga muskelösa kämpar, med förvånansvärt lite hår på benen. De flyr och ger sig ut på jakt efter rubinen som hamnat hos en drake. Kan poängtera att de under filmen är fantastiskt inoljade hela tiden. Dessutom springer en av bröderna och brölar som en brunstig men döende älg hela tiden. Helt klart värd att se :P

 

 

Jag: Men de har ju ingen rumpförklädnad!

 


Min barndoms lukter

Igår gjorde jag något som jag inte gjort på riktigt länge.

Jag köpte:

 

Har inte handlat Jenka, Funny och Shake sen jag var liten och oskyldig. Lukten av Jenka förde mig tillbaka till min barndoms dagar, när man cyklade till kiosken på sommaren och köpte 50-öres tuggummin och ess. Det var tider det...


Woho

Ok, jag ska bevisa ännu en gång att jag lever.

Har spenderat de flesta av mina dagar med herr Tulips, killen som är för manlig för att hoppa hopprep :P

Well, nu spenderar jag mitt jullov uppe i kalla Norrköping. Men jag lever. Uppdateringar kommer mer nu, när jag inte har något att göra om dagarna.












Tidigare inlägg
hits