Vi har nog slängt det...

Skulle hämta mitt bankkort idag. Lyckades på något underligt sätt förstöra det när jag var i hufvudstaden. Så får cirka en vecka sedan sprang jag in på kära Swedbank och bad om att få ett nytt. Jag skulle till och med få hämta det inne på det bankkontoret, eftersom jag inte kan få tag i det i Helsingborg. En vecka skulle det ta. Underbart tycker jag och går glatt ut.

Idag skulle jag som sagt hämta mitt kort. Skulle är det stora och vikiga rejält understrukna ordet. Kassa eller övriga ärenden... övrigt. Tar en nummerlapp, nr 631. Självklart var det inte 630 personer före mig, men åtminstonde 10 stycken står där och stampar i golvet. Jag tittar ut över kontoret och ser de smärtsamma ansiktsutrycken. Där det finns hjärterum finns det stjärterum brukar jag alltid säga och tränger in mig mot en vägg.

Tyvärr fanns det inte så mycket hjärterum inne på banken. Tre kassor för övriga ärenden är öppna. Men helt plötsligt ser jag två personer som smyger sig bort längst med väggen och försvinbner åt varsitt håll. Kanske bara kissnödiga tänker jag. Men icke sa nicke, en halvtimme senare är det tre nummer framför mig. Tjejen bakom den öppna kassan tittar sig runt och man kan se skräcken i hennes anlete. En kille i kostym släntrar nonchalant nedför en trapp och går in bakom disken. Plockar bland lite papper tittar ut över havet med människor. Man kan se hopp tändas i flera ögon.

Äntligen min tur. Jag går fram och berättar. Slänger snyggt upp körkortet och ser killen skritta iväg efter min alldeles nya Visakort. Ahh. Komsi komsi, snart kan man få lite kosing. Killen smyger omkring bakom disken och ser sig förvirrad omkring. Jag känner smärtan i kroppen. Ska jag klara mig utan kontokort och dineros i ännu fler dagar?

Killen i kostym sticker iväg och smyger omkring på kontoret. Tio minuter senare står ahn framför mig och ser lagom lycklig ut. Han ropar fram en kollega och de tittar djupt in i skärmen.

Kostymkillen: "Du, Bengt. Har vi fått in något Visakort?"
Kostymkillens kollega: "Jadu" Kliar sig på hakan "Vi kan ha slängt det."

De har slängt mitt Visakort men skickar ett nytt kort till mig. Anna är utan kosing fram till den dagen jag kan beträda Helsingborsk jord igen, alltså 8:de juli. Det är bara att ta fram rådjursögonen och titta på pappa.

Kärlek (men inte så mycket)


Kommentar:

Lätta ditt hjärta:

Namn:
Kom ihåg mig!

E-postadress:

URL:

Det du vill säga:

Trackback
hits