Nu tänker jag störa mig på något igen.

Så länge man inte tänker på det så är det ingen fara, men så snart man väl börjat tänka på det så är det kört.

Människor som använder orden liksom, asså, bah, typ 20 gånger i varje mening. Finns det något som är mer störande?
Jag inser att ajg själv någon gång kan haka upp mig på ett ord på det sättet, men då hoppas jag verkligen att någon har the
decency to shoot me. För det är det jobbigaste som finns. Om personen dessutom mal på och på om något flummigt och man bara vill trycka in en penna i tinningen (på sig själv) så är det olidligt.

Liksom, skillnaden mellan PR och reklam är liksom inte så synlig liksom vid första anblicken liksom. 
Det är nu jag börjar hyperventilera och allt som hörs i mitt huvud är LIKSOM, LIKSOM, LIKSOM...
Hur ska jag då kunna lyssna på det viktiga?

Nae, nu har jag stört mig länge nog.

Kärlek