Jag har tänkt på en sak.

Varför använder man sig av uttrycket "höll jag på att säga..."
Exempelvis: Sen så gick jag till H&M och så hittade jag en snygg expedit, höll jag på att säga. (detta är endast ett exempel och har aldrig uttalats i verkligheten)

Om man nu säger höll jag på att säga så betyder det alltså att man inte ska säga det eller hur? För om man verkligen säger det så kan man inte säga att man höll på att säga det. Eller kan man?

Fast det kanske bara är jag som inte fattar det uttrycket riktigt... Men jag kan väl inte vara den enda.

När jag ändå håller på med mina språkpolisfasoner så ska jag ta upp orden enda och ända. Det ena ordet betecknar en kroppsdel - ändan sitter bak på kroppen. På latin kallas denna kroppsdel Gluteus maximus och på skånska tenderar de att kalla den för balle. Personligen säger jag rumpa. Det andra ordet - enda - betecknar något som är ensamt i sitt slag..

Dry Martini är det ända du behöver, är alltså en mening som är fel, fel, fel, fel och slutligen fel.


Och en liten snabbkurs i engelska bjuder jag också på:

Kärlek